Halili

Jag var otroligt ledsen. Avivisad. Nere. Deppig. Trött. Likgiltig. När vi gick ner till sjön för att träffa grabbarna.
De andra grabbarna...
Jag ville inte.
Jag sa det till honom,
Att jag visste hur det skulle bli.

Jag är trött på att vara enda tjejen runt ett gäng killar som snackar om saker som får mig att vilja falla om kull och somna.

Men jag följde med. Som alltid.
För att jag alltid följer med. För att jag alltid ställer upp. För att jag alltid gör som folk säger om de börjar med sitt "men snääällla....?"

Och jag är så trött på mig själv.

Så jag följde med och var otroligt ledsen och utmattad när jag satte mig ner på bänken och direkt fick sitta och lyssna på tre killar som snackade om resor till Afrika och bo hos massa studentbrudar...

Jag spyr.

Det blev bra sen... Efter någon öl.
och det slutade med att jag knappt kunde gå upprätt hemåt.

Jag vaknade av känslan av att ruttna innifrån.
Hade ju inte rökt på fem dagar men kunde inte motstå frestelsen när yrseln tog tag om huvudet på mig.