Halili

Min bästa vän
Min renaste kärlek.
Hon ska resa lång bort.
Bort från mig.
I tre år.
Jag fick reda på detta precis,
och hon åker om en månad.


Och mitt hjärta går sönder!!!!

Mitt i allt elände finns en tröst
en viskning från mitt hjärtas röst.

Vindö i helgen med Hemligheten.
Jag stod bakom baren och serverade.
Havet framför mig, himlen över mig
hans kropp bakom mig och hans varma armar runt mig.
Utsökt kombination.

Vi promenerade på den långa bryggan och jag fastnade i en spik och det slets upp ett hål i den röda tröjan jag fått låna för serveringen.
vi gick förbi en glad främmande grupp
och en full glad, främmande röst utbrast
- Oh, kolla, han kommer få till det med bartendern!
och fulla glada främmande skratt la sig bakom oss.

Och jag märkte att
gång på gång
dag efter dag...

- efter varje kyss
mellan varje omfamning
under varje beröring,
förälskas jag i dig.

- Tack, du är mitt hjärta.
- Och mitt hjärta är ditt.

Balkongbordet var full med mat och mousserande vin
och vi satt och pratadeom allt och ingenting, precis som vi alltid pratar om allt och ingenting.

Vi gick in och åt ännu mer.
Vi åt och åt tills vi var tvugna att lägga oss ner i min säng och vila för att kunna äta ännu mer sen.
Vi vilade och vi andades samtidigt.

Du är min kärlek, Marjan.
Min renaste kärlek.

När vi låg och vilade och pratade och skrattade
ringde telefonen.
Det var min andra kärlek.
Jag har två.
och på något mystiskt vis
äger dem mitt hjärta lika mycket.
Min rena kärlek tyckte att jag lät töntig när jag pratade.
hon sa att hon inte var van vid att höra mig prata så tjejigt med någon.
och hon satte fingrarna mot tinningen och sköt av ett skott, ett skott av luft och svag irritation.
Men sen log hon, fastän hon skämdes över mig, så log hon.
Och jag kysste hennes fingrar och vi gick upp, in i mitt kök och stängde dörren.
Vi drack kaffe och åt ost och vindruvor och baklava.
och det var bara hon och jag i mitt kök i vårt älskade Fisksätra.
Hon målade Nefertiti på mitt fönster och jag lämnade henne på perrongen när tåget kom
och jag gick hem i regnet
till min älskade lägenhet
i mitt vackra, trygga Fisksätra.

Ibland älskar jag henne så mycket så att mitt hjärta vill sluta slå.

Semester nu.
äntligen semester.

För det är måndag va?
Det är min första semesterdag.

Så skönt
att trippa runt i stan på höga klackar och färgglada påsar i händerna.

Så skönt
att lägga sig på klipporna och bara vara, bara somna, bara vila.

Så skönt
att komma hem, bre honung och den orientaliska, vita osten på egyptiskt bröd.
Att sitta på balkongen och bara titta och andas och lyssna.

Det är så skönt så skönt så skönt
att ha semester, att bo här, att äta vit ost på egyptiskt bröd.

Det är bara så skönt!