Halili

Jag är inte arg.
Om jag tillåter mig att vara arg på dig så har jag förlorat mig själv
jag har gjort mig själv till offer
och det tänker jag inte göra
det tänker jag inte göra.

Men jag vill bara tala om för dig
att min morfar

Min kloka, gamla morfar, men ljusa bruna erfarna ögon
som har sett så mycket ont i sitt liv, och så mycket skönhet i sitt liv,
ändå ser på mig med en blick som gör att jag måste titta bort
avvika.

Jag kan inte se en sådan respektfull man
se på mig med så mycket smärta över min sorg

Han är inte arg på dig för att du fått mig att gråta
eller för att du valt att gå en anna väg.

Han har förståelse för dig.
Han respekterar dig
Han skulle aldrig någonsin säga ett ont ord eller tänka en ond tanke om dig.

Men han ser på mig när jag sitter framför honom. Och han avskyr bara det onda som finns i världen, som gör att sånna som jag blir sårade. Som gör att hans familj gråter.

-Alby cassé geddo. Mitt hjärta är trasigt.
- Le?
- Hobak, Geddo... Hobbak...! kärlek...
- Ah Teresa! Kärlek finns överallt, en vacker dag så kanske du slutar som jag, och flyttar till portugal...
- Ya salam, Geddo! Bortuqal!?

Han bannar mig med fingret. Sedan ler han.
Man vet aldrig vad Gud vill.

Jag låter honom tro.
Jag låter honom säga det han säger och jag låter honom tro att jag köper hans skämt.
Portugal? Allvarligt?

Min fina morfar.
Vad skulle jag göra utan dig!