Hon skyddar mig med sitt liv

Vad menar du med "vem är hon"
Hon! Det är ju hon!
Marjan!

De bruna ögonen som kan skifta i blått och lila och grönt,
de ögonen har ju följt mig, mina steg.
Observerat mig, iaktagit mig.
Som en katt, fokuserad på jakten efter föda, Så har också hon varit fokuserad på mig, för att kunna notera minsta obalans i mig.
Beredd att störta fram, beredd att slänga sig mot mig om jag skulle svaja till och falla.
Hon är ofta, för mig, som en skör och fridlyst blomma, som jag desperat försökt skydda med mitt liv.

Men hon kan också skydda.
Skjuta undan mig, gömma mig bakom sin rygg.
Och hon står så, håller hårt i mina armar, tvingar mig bak, håller mig gömd och blockerar med sin kropp, alla de som någonsin velat såra eller skada mig. Hon står så, ensam, utan sköld eller rustning.
Hon blottar tänderna och väser.
Hon reser ryggen och spänner ögonen i det som hotar mig.
Som ett skrämt och utstött rovdjur, som desperat försöker skydda sin svaga och sårbara unge.
Så beter hon sig.
Trotts att hon vet att hotet är för stort och för starkt och för våldsamt för henne att hantera,
så försvarar hon mig, håller kvar mig bakom sig, vägrar att ge upp mig.
Hon vet, långt inne i sig, att hon inte är stark nog, Hennes instinkt skriker det till henne, men trots det, vägrar hon ge upp, hon tänker slåss
Framtilldess att jag är trygg igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0