Halili

två och en halv
timme kvar
tills jag ska hålla talet på segelstorg.

Det har knutit sig i magen.

Jag behövde nog få bryta ihop igår.
Det gav mig ny energi.

Jag tänker lite på
hur det är att hela tiden ställa upp för människor.
För ens familj och vänner och bekanta.
Och att de är så tacksamma för ens hjälp.

Men när man sen själv ber om hjälp och stöd.
Så är man helt plötsligt inte lika intressant längre.