Halili

jag låg i sängen.
Behövde sova.
Behövde vara för mig själv
men ändå få höra deras välkända röster
avlägset, men ändå nära.

Jag sparkade av mig det varma täcket.
gång på gång.
Och han kom
gång på gång
och la det över mig.

Skyddade mig
Värmde mig.

Och i avlägsna mumlet
kunde jag ändå urskilja
Hans röst till min andra vän.

- Vi låter henne sova ett tag. Det är synd om henne nu. Det är riktigt synd om henne...

Och jag överväldigades av kärlek.
Gång på gång.