SVAMLIGA KÄRLEKS SAMTAL FRÅN FILLIPINERNA

Jag kom hem... vid fyra..
hade räknat ut att klockan var 11 på morgonen hos min man. Så jag ringer och svamlar
- Ne jag vill bara tala om att jag inte sover hos en annan man..
- Eeh...? Okej...? brukar du göra det eller?


(Jag var lite dimmig och sa lite konstiga saker)


- Vilken perfekt tajming du ringde på...
- Ja, vad bra...
- Ja, jag sitter och ska vänta på en färja nu som går om 3 timmar.. och jag har en tjej här som försöker prata med mig..
- oh fy fan...


- Oooh, Älskling! Jag är så käääär.
- I Edward eller?
- Meh! Nej... I dig... också...

Saknar Dig
mer och mer

- Jag har glömt bort dig nu... Jag har glömt bort hur du ser ut och hur din kropp känns och..
- Har du?
- Nej... Men detaljerna iallafall och det är ju dem man vill komma ihåg..
- Okej...?


- Jag har tänkt att vi ska åka till ett annat land...
- vadå...?
- Ja, jag ska lära dig vara mer spontan.. och se vad som händer om jag en dag bara skulle säga "oops,  nu ska vi inte va här länge, vi ska flyga nånannan stans"
- Okej!
- Okej? Vadå?
- Ja okej... vi är spontana och åker nånannanstaans
- Jaha, så du skulle klara av det, att det inte var planerat, fast du gör det ändå?
- Ja. fast vi ska till koh samui.. det är ja inställd på.


- Vet du att om man inte kan bo tillsammans så är man inte tillräckligt kära, det var en som sa det till mig. och jag vill inte flytta hem igen sen när du kommer tillbaka, och vill bo här i din lägenhet för det är mitt hem nu. och om du inte ens klarar av att bo med mig så är du inte kär i mig och om du inte ens kan se att vi bor ihop i framtiden så är det inte ens någon ide att slösa tid på ett förhållande om man redan från början tror att det är dömt att misslyckas...
- Meen skulle du klara av att bo med mig då...?
- Ne... de tror ja inte...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0