Mina grabbs

Det är en så otroligt mäktig känsla.
När Du går ut på en balkong, för att se efter om det är någon där som du känner.
När du går ut.
Möter du två bruna glittrande ögon som spärras upp, skiner upp när de tagit notis om dig, som kommer fram och kramar dig hårt och efterlängtat.
Och när någon brevid de två bruna ögonen, reagerar på igenkännandet i dem, reser sig upp och ser på dig.
Och på samma sätt spärras även hans ögon upp, glittrar och ler.
Han går fram, synar dig uppifrån och ner och utbrister ogenant och ärligt hur vacker du är ikväll.

Sen kommer en annan fram.
Ser på dig
och säger
- fan vad enkelt livet vore om alla var som du...


Mina killar.
De är de bästa i världen.
De ser mig, är nära mig, håller om mig
och överröser mig med all världens komplimanger.
och de vågar göra det. De är så dom är.
Ärliga.
uppriktiga.
Charmiga.

Och deras ögon är på mig.

Det gör mig stolt
att veta
att jag har dem.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0